Varje november växer det mustascher på kontoret, och varje november säger någon att det handlar om prostatan. Sedan händer ingenting. Det gjorde inget hos mig heller, i flera år. Prostatan var något som gällde äldre män, och PSA var ett ord jag hört i väntrum. Tills en kollega i min ålder fick ett värde som skulle utredas och det plötsligt var allt vi pratade om vid kaffemaskinen.
Så här är den guide jag hade velat ha då: vad prostatan gör, vad PSA-värdet faktiskt mäter, vad forskningen säger om att testa sig, och hur du gör det rätt om du bestämmer dig för det.
Vad prostatan gör och varför den växer
Prostatan är en körtel i valnötsstorlek under urinblåsan, runt urinröret. Den producerar en del av sädesvätskan, och det är där PSA kommer in: prostataspecifikt antigen är ett protein som gör sädesvätskan mer lättflytande. Lite av det läcker alltid ut i blodet, och det är den mängden ett PSA-prov mäter.
Med åldern växer prostatan hos nästan alla män. En klassisk genomgång av obduktionsmaterial visade att godartad prostataförstoring fanns hos ungefär hälften av männen i femtioårsåldern och hos nästan nio av tio i åttioårsåldern[1]. Förstoringen är inte cancer, men den trycker på urinröret och ger de symtom många känner igen: fler toalettbesök på natten, svagare stråle, en känsla av att inte bli tom. Och den höjer PSA, vilket är en av anledningarna till att värdet är svårt att tolka.
PSA: vad värdet säger och inte säger
Ett PSA-prov är inte ett cancertest. Det är ett mått på hur mycket prostatavävnad som läcker protein, och det påverkas av flera saker:
- Prostatans storlek. Större körtel, högre värde, även utan sjukdom.
- Inflammation eller infektion i prostatan eller urinvägarna, som kan ge kraftigt förhöjda värden tillfälligt.
- Utlösning. En studie visade att PSA steg mätbart efter utlösning, med rekommendationen att avstå i ungefär två dygn före provtagning[2].
- Hård cykling och annan mekanisk påverkan på prostatan strax före provet kan också höja värdet.
- Och ja, cancer. Men även många cancrar ger bara måttligt förhöjda värden, och en del ger normala.
Det betyder två saker. Ett enstaka förhöjt värde är ett skäl att ta om provet och prata med läkare, inte att få panik. Och ett normalt värde är inte en garanti. Det är därför tolkningen alltid görs mot ålder, prostatastorlek, tidigare värden och ibland kompletterande prover.
Vad screeningstudierna visar
Det finns riktigt bra data på det här, och en stor del av den är svensk.
Den europeiska screeningstudien ERSPC följde över 180 000 män i åtta länder. Efter sexton år var dödligheten i prostatacancer 20 procent lägre bland män som bjudits in till regelbundna PSA-test. För att förhindra ett dödsfall behövde 570 män bjudas in och 18 få en diagnos[3]. Nyttan ökade med tiden, och med hur många testomgångar männen deltagit i.
Göteborgsstudien, som ingår i ERSPC men följts längre, publicerade resultat efter 22 år. Där var dödligheten i prostatacancer 29 procent lägre i screeninggruppen, och bland dem som faktiskt kom på testerna var minskningen ännu större, omkring 40 procent. Samtidigt fick 42 procent fler män en cancerdiagnos i screeninggruppen, vilket är överdiagnostikens pris: cancer som hittas och behandlas men som kanske aldrig hade hunnit skada. Forskarna pekade ut tre fallgropar som ökade risken att dö i sjukdomen: att inte komma på testerna, att börja efter 60 och att sluta vid 70[4].
Min läsning: att testa sig regelbundet från femtio räddar liv, men inte gratis. En del män kommer att utredas, oroa sig och i vissa fall behandlas för en cancer som hade kunnat lämnas i fred. Det är därför frågan om screening är svår, och därför det är ett beslut du bör fatta med information i stället för på reflex.
Hur det ser ut i Sverige
Socialstyrelsen har i skrivande stund inte infört allmän screening för prostatacancer, just på grund av avvägningen mellan nytta och överdiagnostik. Däremot erbjuder flera regioner organiserad prostatacancertestning, där män från 50 år bjuds in till PSA-prov med en strukturerad uppföljning och nyare metoder som magnetkamera innan man tar vävnadsprov. Vilka åldrar och regioner som ingår ändras över tid, så kolla vad som gäller där du bor via 1177.
Har du en far eller bror som fått prostatacancer, särskilt före 65, är risken högre och utredning brukar erbjudas tidigare. Prata med din vårdcentral om det. Det är ett samtal på tio minuter som många av oss skjuter på i tio år.
Testosteron och prostatan: myten som inte vill dö
Eftersom den här sajten handlar om testosteron får jag ofta frågan om högre testosteron ökar risken för prostatacancer. Det korta svaret är att forskningen inte stödjer det inom normala nivåer.
I en sammanställning av 20 prospektiva studier med nästan 7 000 fall av prostatacancer hade männen med lägst fritt testosteron en lägre risk för prostatacancer totalt, medan variationen inom det normala intervallet inte verkade spela någon roll[5]. Forskarna såg samtidigt en antydan till fler höggradiga tumörer i gruppen med lägst nivåer, så bilden är inte enkel. En hypotes som förklarar mönstret är den så kallade mättnadsmodellen, som föreslår att prostatan bara reagerar på testosteron upp till en viss nivå och därefter är mättad[6]. Det är en modell, inte en bevisad sanning, och den säger inget om att det är säkert att medicinera med testosteron om du har prostataproblem. Det avgör en läkare.
Vad ett normalt testosteron är i din ålder har jag gått igenom i artikeln om normala testosteronvärden, och hur både hormonet och prostatan förändras med åren i artikeln om testosteron och ålder.
Så tar du ett PSA-prov rätt
Bestämmer du dig för att testa, gör det på ett sätt som ger ett värde värt att tolka.
- Avstå från sex och utlösning i två dygn före provet.
- Undvik hård cykling och annan träning som trycker på prostatan de sista dygnen.
- Ta inte provet när du har eller nyss haft en urinvägsinfektion.
- Ta det inte heller strax efter en prostataundersökning.
- Skriv ner värdet och datumet. Utvecklingen över tid säger mer än en enskild siffra.
Provet kan tas på vårdcentralen, och för den som vill ha en första bild utan att boka tid finns PSA-test för hemmabruk med analys på laboratorium. Oavsett var du tar det: ett förhöjt värde ska alltid följas upp av läkare, som tar ställning till omprov, undersökning och eventuell vidare utredning. Vilka andra prover som är värda att ta samtidigt går jag igenom i guiden om hälsotester för män, och ett hormontest passar bra att ta vid samma tillfälle om du också vill se var testosteronet ligger. Hur du läser hormonsvaret förklarar jag i så kollar du ditt testosteron.
Symtom du inte ska vänta med
De flesta tidiga prostatacancrar ger inga symtom alls, vilket är hela poängen med att testa. Men vissa saker ska du inte sitta och googla:
- Blod i urinen eller sädesvätskan.
- Svårt att kissa, eller att det plötsligt inte går alls.
- Ihållande smärta i nedre ryggen, höfterna eller bäckenet utan tydlig orsak.
- Nya vattenkastningsbesvär som kommer snabbt.
Kontakta vårdcentralen eller ring 1177. De allra flesta av de här symtomen beror på något godartat, men det är sjukvården som ska avgöra det, inte du.
Gör något konkret i november
Mustaschen är trevlig. Men det Movember egentligen ber om är att du tar reda på var du står och att du pratar om det med andra män. Boka det där tiominuterssamtalet med vårdcentralen, ta ett prov om du är över femtio eller har sjukdomen i släkten, och fråga din pappa eller dina bröder om de gjort det. Det är det mest manliga du kan göra i november, mustasch eller inte.